Frågor
10. tumstock, mönsterdjupsmätare, måttband.
11. skjutmått, måttband
12. a) 0,14 cm b) 3200 mm c) 6,5 m d) 27 dm2 e) 280 mm2 f) 148 dm2
13. vi fick inte mäta klassrumet.
14. 19,5 m2
15.
frågor
7. 1,3 kg / 1 300 g
8. a) 69 g: 1 st 50 gram + 1 st 10 gram + 1 st 5 gram + 1 st 2 gram + 1 st 2 gram.
9. Jag hade vägt först en skruv och påsen med alla skruvar i. Om jag sen tar vikten för hela påsen delat med vikten av en skruv så får jag fram svaret
10.
Frågor
vattnet kan skäras
vattnet kan bli till ånga
tre faser fast,vätska och gas
fast=is vätska=vatten och gas=ånga
det finns plasma också det är den fjärde formen
fasta ämnen har:form och volym
molekyler är uppbyggt av atomer
det finns inga molekyler i kristaler det är därför inget ser lika dant ut
vätskor har ingen ingen form
viskositet är ett mått på hur trög flytande en vätska är
gaser har:
ingen form
ingen bestämd volym
man kan komprimera gas
den kan epandera
gasen blir lätt för att det är varm så att det tar större plats
boyles lag
boyles lag säger att trycket hos en gas är omvänt propotionelt till temperaturen
när trycket ökar så minstar temperaturen
guy-lussacs lag
säger att volym och temperatur är direkt propotionella till varandra
en ökan på en temperatur blir en ökan på volym
plasma
plasma är ett energirikt tillstånd där molekyler och atomer börjar att lösas upp
fasövergångar
fasövergång växlingen från en gas till en annan
smältpunkt när ett fast ämne övergår i vätska
förångning när en vätska övergår från gasform
vattnet kan bli till ånga
tre faser fast,vätska och gas
fast=is vätska=vatten och gas=ånga
det finns plasma också det är den fjärde formen
fasta ämnen har:form och volym
molekyler är uppbyggt av atomer
det finns inga molekyler i kristaler det är därför inget ser lika dant ut
vätskor har ingen ingen form
viskositet är ett mått på hur trög flytande en vätska är
gaser har:
ingen form
ingen bestämd volym
man kan komprimera gas
den kan epandera
gasen blir lätt för att det är varm så att det tar större plats
boyles lag
boyles lag säger att trycket hos en gas är omvänt propotionelt till temperaturen
när trycket ökar så minstar temperaturen
guy-lussacs lag
säger att volym och temperatur är direkt propotionella till varandra
en ökan på en temperatur blir en ökan på volym
plasma
plasma är ett energirikt tillstånd där molekyler och atomer börjar att lösas upp
fasövergångar
fasövergång växlingen från en gas till en annan
smältpunkt när ett fast ämne övergår i vätska
förångning när en vätska övergår från gasform
Frågor
6. a) 1,5 d) 150
7. 2300 g
8. a) 1 st 50 g+1 st 10 g+1 st 5 g+2 st 2 g b) 1 st 200 g+1st 100 g+1st 20 g+1 st 10+3 st 1g c)
frågor s 19-22
1. Ämne.
2. Luft vatten.
3.Kilogram, gram, hektogram mm
4. Brevåg, badrumsvåg och Elektronisk snabbvåg.
5.a)1200g b)3600g c) 13006
6. a)
2. Luft vatten.
3.Kilogram, gram, hektogram mm
4. Brevåg, badrumsvåg och Elektronisk snabbvåg.
5.a)1200g b)3600g c) 13006
6. a)
film
koldioxider åker upp och molicyler kommer ner. Värme är när molicyler rör sej. uppvärmning solens strålar värmer. Svart blir varmare och drar in mer solstrålar än vit. växthus efekten är ånga och kolioxid.
Materia
1. Matera kommer från latinet och betyder ämne.
2. Värmen från brasan är däremot inte materia stearinljus och glödlampor består av materia. ljuset som de ger ut är däremot inte materia.
3. Jag använder vikt.
4. brevåg, badrumsvåg, hushållsvåg.
5. a) 1200 g b)3600 c) 13060 d) 0,42 e) 0,082
6. a) 0.150 b)150 c)15000 d)1500 e) 0,650 f) 0,65
2. Värmen från brasan är däremot inte materia stearinljus och glödlampor består av materia. ljuset som de ger ut är däremot inte materia.
3. Jag använder vikt.
4. brevåg, badrumsvåg, hushållsvåg.
5. a) 1200 g b)3600 c) 13060 d) 0,42 e) 0,082
6. a) 0.150 b)150 c)15000 d)1500 e) 0,650 f) 0,65
Testa dig själv 14.1 Blodomloppet
1. Svar: Artärer och kapillärer.
2. Svar: Blodkroppar.
3. Svar: Vänsterkammare, högerkammare, högerförmark och vänsterförmark.
4. Svar: Hjärtat förser hela tiden med syre och näring efter som den arbetar hårt hela tiden.
5. Svar: Syre rikt blod strömar till hjärtat vänstra halvan sedan pumpas det syre rycke blodet ut från aorta.
6. Svar: Hjärtat fungerar som två pumpar.
7. Svar: När vi rör oss så trycks de stora venerna i benen ihop av musklerna och blodet presssas uppåt.
8. Svar: Det är som en motorväg.
9. Svar: Det beror på att muskelpumpen inte arbetar när benen är stilla.
hjärn uppgift. Svar: Jag och ihab har diskuterat.
2. Svar: Blodkroppar.
3. Svar: Vänsterkammare, högerkammare, högerförmark och vänsterförmark.
4. Svar: Hjärtat förser hela tiden med syre och näring efter som den arbetar hårt hela tiden.
5. Svar: Syre rikt blod strömar till hjärtat vänstra halvan sedan pumpas det syre rycke blodet ut från aorta.
6. Svar: Hjärtat fungerar som två pumpar.
7. Svar: När vi rör oss så trycks de stora venerna i benen ihop av musklerna och blodet presssas uppåt.
8. Svar: Det är som en motorväg.
9. Svar: Det beror på att muskelpumpen inte arbetar när benen är stilla.
hjärn uppgift. Svar: Jag och ihab har diskuterat.
Testa dig själv 14.1 Blodomloppet
1. Svar: Artärer och kapillärer.
2. Svar: Blodkroppar.
3. Svar: Vänsterkammare, högerkammare, högerförmark och vänsterförmark.
4. Svar: Hjärtat förser hela tiden med syre och näring efter som den arbetar hårt hela tiden
2. Svar: Blodkroppar.
3. Svar: Vänsterkammare, högerkammare, högerförmark och vänsterförmark.
4. Svar: Hjärtat förser hela tiden med syre och näring efter som den arbetar hårt hela tiden
Testa dig själv 15.3 Muskler (Det vi ska göra hemma pga utvecklingssamtal.)
1. Svar: Skelettmuskler, glatta muskler och hjärtmuskler.
2. Svar: Skelettmuskler styrs av vår egen vilja och glatta muskler styrs inte med våran vilja.
3. Svar: Om musklerna ansträngs för kraftigt hinner inte blodet transportera dit tillräckligt med syre. Musklerna får då syrebrist och då får man mjölksyra.
4. Svar: När vi böjer armen drar böjmuskeln biceps ihop sig samtidigt som sträckmuskeln triceps slappnar av. När vi sträcker armen är det tvärtom.
5. Svar: När vi tränar så bildas fler engergiverk i muskelcellerna vilket gör att vi får bättre kondition.
6. Svar: Stretcha.
7. Svar: Av snabbafibrer gör så att man presterar bättre snabbt som om man tex. Springer hundra meter. Av långsamafibrer gör så att man presterar bättre på tex. Marathon.
8. Svar: Vet inte hur man ritar på datan men jag tar en bild istället
. 
När muskeln arbetar skickas nervsignaler till muskeln som består av muskelfibrer som samlats i muskelbuntar. Varje fiber är en muskelcell. När muskelcellen drar ihop sig späns muskeln. För att muskelcellerna ska kunna dra ihop sig finns det små blodkärl på muskelcellerna som förser cellerna med blodsocker och syre. Vid förbränning frigörs energin i druvsockert med hjälp av syret. Träning gör att musklerna blir bättre på att ta upp syre från blodet det, bildas så kallade mitokondrier. Det är energiverk i muskelcellerna. Om musklerna ansträngs för kraftigt hinner inte blodet transportera dit tillräckligt med syre. Musklerna får då syrebrist och då får man mjölksyra.
Testa dig själv 15.2
1. Svar: Att det håller upp hela kroppen annars skulle vi bara skynka ihop.
2. Svar: Ledband, kulleder, Gångjärnsleder, vridleder.
3. Svar: I den röda benmärgen skappas både röda blodkroppar och vita blodkroppar.
4. Svar: Det är lätt för att det är ihåligt och det är märg i skelettet och det blir hårt å starkt av kalk.
5. Svar: Benhinnan förser benets celler med näring och syre.
6. Svar: Det är när diskarna blir mjuka och inehållet flytter ut.
7. Svar: Skelettet förnyas innifrån.
8. Svar: Ledbandet=Om du vrickar foten är det ledbandet som går sönder och gör att leden blir svullen. Ledvätskan=
Är det som smörjer ledytorna så att dom lätt gnider mot varandra. Ledbrosket=Den skyddar mot utnötning.
9. Svar: klenium
nyckelben
skulder blad
revben
höftben
lårben
vadben
skenben
bröstben
överarmsben
stålben
armbågsben
svanskota
korsben
knäskål
2. Svar: Ledband, kulleder, Gångjärnsleder, vridleder.
3. Svar: I den röda benmärgen skappas både röda blodkroppar och vita blodkroppar.
4. Svar: Det är lätt för att det är ihåligt och det är märg i skelettet och det blir hårt å starkt av kalk.
5. Svar: Benhinnan förser benets celler med näring och syre.
6. Svar: Det är när diskarna blir mjuka och inehållet flytter ut.
7. Svar: Skelettet förnyas innifrån.
8. Svar: Ledbandet=Om du vrickar foten är det ledbandet som går sönder och gör att leden blir svullen. Ledvätskan=
Är det som smörjer ledytorna så att dom lätt gnider mot varandra. Ledbrosket=Den skyddar mot utnötning.
9. Svar: klenium
nyckelben
skulder blad
revben
höftben
lårben
vadben
skenben
bröstben
överarmsben
stålben
armbågsben
svanskota
korsben
knäskål
Testa dig själv 15.2
1. Svar: Att det håller upp hela kroppen annars skulle vi bara skynka ihop.
2. Svar: Ledband, kulleder, Gångjärnsleder, vridleder.
3. Svar: I den röda benmärgen skappas både röda blodkroppar och vita blodkroppar.
4. Svar: Det är lätt för att det är ihåligt och det är märg i skelettet och det blir hårt å starkt av kalk.
5. Svar: Benhinnan förser benets celler med näring och syre.
6. Svar: Det är när diskarna blir mjuka och inehållet flytter ut.
7. Svar: Skelettet förnyas innifrån.
8. Svar: Ledbandet=Om du vrickar foten är det ledbandet som går sönder och gör att leden blir svullen. Ledvätskan=
Är det som smörjer ledytorna så att dom lätt gnider mot varandra. Ledbrosket=Den skyddar mot utnötning.
9. Svar: Har gjort.
2. Svar: Ledband, kulleder, Gångjärnsleder, vridleder.
3. Svar: I den röda benmärgen skappas både röda blodkroppar och vita blodkroppar.
4. Svar: Det är lätt för att det är ihåligt och det är märg i skelettet och det blir hårt å starkt av kalk.
5. Svar: Benhinnan förser benets celler med näring och syre.
6. Svar: Det är när diskarna blir mjuka och inehållet flytter ut.
7. Svar: Skelettet förnyas innifrån.
8. Svar: Ledbandet=Om du vrickar foten är det ledbandet som går sönder och gör att leden blir svullen. Ledvätskan=
Är det som smörjer ledytorna så att dom lätt gnider mot varandra. Ledbrosket=Den skyddar mot utnötning.
9. Svar: Har gjort.
Testa dig själv 15.1
1. Svar: Överhub, underhud och läderhud.
2. Svar: Det mesta fettet lagras i underhuden.
3. Svar: För att det är döda celler.
4. Svar: Det är dom som cellerna som skyddar mot solen.
5. Svar: Man får mer rynkor och den blir tunnare och svagare.
6. Svar: Genom att svettas och det kyller när blodet strömar igenom.
7. Svar: Hudcancer.
8. Svar: Vi ritade och beskrev på ett papper.
9. Svar: För att vi ska få bra grepp.
2. Svar: Det mesta fettet lagras i underhuden.
3. Svar: För att det är döda celler.
4. Svar: Det är dom som cellerna som skyddar mot solen.
5. Svar: Man får mer rynkor och den blir tunnare och svagare.
6. Svar: Genom att svettas och det kyller när blodet strömar igenom.
7. Svar: Hudcancer.
8. Svar: Vi ritade och beskrev på ett papper.
9. Svar: För att vi ska få bra grepp.
labb
Mitt hårtsrå är ljysare en elliots för att jag har ljusare hår. Ytan är mycket mörkare än insidan.
1.a)Vi kollade hårstrå?
Vi kollade på Kalles och Elliots hårstrå.
Elliots hår var det mera prickar än Kalles hår.
1.b) Vi kollade på naglar?
Vi mätte naglar och de var rena.
2.Hår igen.
9.04 cm lång
När vi la hårstrået i vattnat blev den mindre den blev 3 cm kortare
1.a)Vi kollade hårstrå?
Vi kollade på Kalles och Elliots hårstrå.
Elliots hår var det mera prickar än Kalles hår.
1.b) Vi kollade på naglar?
Vi mätte naglar och de var rena.
2.Hår igen.
9.04 cm lång
När vi la hårstrået i vattnat blev den mindre den blev 3 cm kortare
testa dig själv 2.1
1. Svar: Cellandning.
2. Svar: Cellen behöver druvsocker och syre för att producera energi.
3. Svar: Bencell, blodcell, nervcell, muskelcell och fettcell.
4. Svar: Cellen bara delar sig tills det blir en tumör.
5. Svar: Den uppgift är att skydda cellens inre och vara cellens kontakt till omgivningen.
6. Svar: Dom åker till reningsverket.
7. Svar: Celler som är lika danna och slåss ihop blir vävnader eller organ.
8. Svar: Arvsanlagen bestämer hur vi ska byggas upp. Dom tillverkas i ribosomerna.
hjärn uppgift. Svar: Äta bra, inte röka och ha bra fysik.
2. Svar: Cellen behöver druvsocker och syre för att producera energi.
3. Svar: Bencell, blodcell, nervcell, muskelcell och fettcell.
4. Svar: Cellen bara delar sig tills det blir en tumör.
5. Svar: Den uppgift är att skydda cellens inre och vara cellens kontakt till omgivningen.
6. Svar: Dom åker till reningsverket.
7. Svar: Celler som är lika danna och slåss ihop blir vävnader eller organ.
8. Svar: Arvsanlagen bestämer hur vi ska byggas upp. Dom tillverkas i ribosomerna.
hjärn uppgift. Svar: Äta bra, inte röka och ha bra fysik.
skelett och muskler
Man kan kan känna dom första benen om det är något fel ser man det oftast inte med ögat darför rönkar man. ryggraden börjar vid slutet av huvet och slutar vid svanskotan. Den gör så att inte människan bara skulle trilla ihop. om man kokar ett ben är det bara kalken som försvinner.
Huden
Huden fungerar som kroppens skyddsdräkt. Huden skyddar mot solstrålar, vätskebrist och bakteriar. Huden lagrar fett och reglerar tempraturen. Huden innehåller sinnesorgan som gör att man kan känna saker tex berörin kyla värme och smärta. Huden har det tufft. Huden förnyas. i en livs tid tappar man ungefär 15 kilo hud och man får tillbaks lika mycket. Huden består av tre lager överhud, underhud och läderhud.
nobel priset i medicin
Ett av Alfred Nobels pris. Man kan få det om man har gjort någon stor upptäckt inom medicin.
Alfred Nobel
Alfred Nobel var mycket begåvad, hade stor arbetsförmåga och fast tro på mänsklighetens utveckling genom fredlig kamp med naturens krafter. Han uppfann dynamiten. Han sprängde sin brosa. (normalt??).
tår
1. Människor har normalt fem tår på varje fot. Den största tån befinner sig på fotens insida.
om man tar bort naglen kommer det att blöda och svida.
men bakterier kommer in i naglen också...
2.Tår är en del av foten.
3. Tilll skilnad av handens fingrar har tårna inga särskilda namn.
4. På latin heter tår digitum.
5. Om man inte skulle ha några tår skulle man inte kunna hålla balansen.
6. på vissa (som jag och Daniel) har en så kallad grekisk fot vilket är när ens tå närmast storrtån är längre,
7. hos vissa djur kan nageln ha funktion och utseende en klo eller hov.
8. Man kan få fotsvamp.
9. Vissa djur kan ha sim- eller flyghudar mellan tårna.
10. En prehallux är en extra tå.
